Det sjunger några ungar på Karl Johan. |
|
Dom låter starka och fina som bara ungar kan |
|
Själv är jag bakom lås och bom på mitt hotell |
|
en kväll bak barrikaden.En vanlig kväll. |
|
|
över mitt huvud svävar en kolsvart gam. |
|
I rummet bredvid mitt sjunger en tokig dam. |
|
Och jag är trött och tveksam men deras sång är glad! |
|
Om inga ungar funnes så sluta’ jag! |
|
|
Min dam, att språket slinter i vissa fall |
|
på grund av snö som blöter fast den är kall, |
|
stor sak däri. Skidåkning har också charm! |
|
Gnid in ditt skinn med nässlor så blir du varm! |
|
|
Men det ska vara nässlor från vikens kant |
|
och inga sneda nässlor från ruinens brant! |
|
Bevara oss från dem som dessa saluför, |
|
oss - och dom glada ungarna här utanför. |
|
|
När inga ungar längre finns är allting slut. |
|
Vad är det då för mening om man står ut? |
|
Visst har det blivit kaos i tidens lopp |
|
men så länge det finns ungar så finns det hopp! |
|
|